Så fort jag kommer upp till hagen och parkerar bilen så börjar minsann våran häst komma mot oss... så häftigt!

Kan förstås bero på att hon nog börjar tröttna lite på betet och att vi oftast har nåt gott med oss, typ knäckebröd, eller så får hon följa med till stallet en stund och käka "riktig" mat och vila en stund och sen tillbaka till hagen. Är ju bara ca 3-400 m att gå så det är snabbt gjort.

Idag var jag och Moa upp och kolla över henne. Någon hade gjort ett litet rivsår på vänster sida. Inget allvarligt.

Hon har nog blivit kompis med söta Nixon. Hon går bakom honom hela tiden. Kanske vill beskydda honom eller nåt. Gulligt i alla fall.

Vilken känsla det är att komma till hagen och allt är lugnt och stilla. Inget tjafs och trams. Förutom ett sto som måste kaxa upp sig lite mellanåt, men hon kommer inte så långt med det längre. Värst är att hon sparkar så fort så man inte inte med.

Hur underbart väder som helst i kväll. Och som alla skördar och plöjer ner direkt,... det gillar vi inte alls.. Framförallt inte jag för jag vill först ha en frisk häst och sen kunna dundra fram på fältet... Ja ja vi får se vad Lisette säger på måndag.