Idag hade vi bestämt med Frida att vi skulle löshoppa Seline för att se om hon verkar ha ont fortfarande eller om hon verkar vara ok.

Vi har absolut världens snällaste och med okomplicerade häst....!!!!

Jag och Patricia byggde banan med hjälp av Frida och Malte förstås.

Patricia fixade till Seline, tog ut henne och jag longerade henne en stund. Tyckte att hon gick lite ojämnt på höger sida igen. Frida reagerade också på det. Jag lät henne trava genom volten fler gånger och efter en stund tyckte jag att det såg bättre ut.

Vi lät henne gå igenom bomserien som vi lagt upp. Vi körde 3 studshinder och sen ett galoppsprång till sista hindret. Jag släppte in henne i fållan en gång sen går hon som på duracell batterier...

Hon hoppade igenom det en gång, kom direkt självmant en gång till. Sen sprang hon och ställde sig i ett hörn och väntade på att vi skulle höja, sen kom hon igen utan att vi säger nåt .

Sen mellan höjningar så ställde hon sig i sitt hörn och när hon tyckte att vi tog lite för lång tid på oss så kom hon springandes och ville hoppa så jag och Frida fick fly från hindren för hon ville verkligen bara hoppa. Hon är väldigt rolig att studera.

När hon kom mot hindrena vid ett tillfälle så försökte jag lugna ner henne eftersom jag och Frida inte hade längt färdigt mellan hindrena, vi hade höjt. Då sprang hon mot fållan, men såg väl att vi inte var klara så hon la en volt (15 m ) och sen kom hon igen och då var vi klara. Hur tänkte hon här???? Det är ju nästan lite för mänskligt känns det som.

Vi skulle inte hoppa henne så högt hade vi tänkt, men hon var så positiv så vi höjde och hon hoppade nog närmare 1.30 m. Första språnget på den höjde, så gick hon så i botten på hindret så det blev väldigt jobbigt för henne, men på något märkligt sätt så kom hon över, även om det kändes som att hon hängde över hindret hur länge som helst, innan hon landade. Nästa gång hon kom så stannade hon, kom nog ihåg hur svårt det var gången innan. Vi sänkte lite och då hoppade hon fint igen, höjde upp igen och det hoppade hon kanonfint.

Där tog Patricia över innan hon satsade på hindrena igen. Hon gick en stund med henne på banan, sen tog jag över och gick en runda med henne på vägen.

Malin kom ut med Odessa som skulle för första gången i sitt liv löshoppas.

Det gick bra sa de, jag hann tyvärr inte se så mycket eftersom Seline skulle ha täcke på och av med benskydd och lite smått och gott.

Det lilla jag hann och se så såg det bra ut. Odessa tyckte nog att detta var kul, såg så ut!