Då var det äntligen dags för tävling igen!

Patricia har längtat så efter att få hoppa...

Upp till stallet på förmiddagen för att fixa till Seline. Hon fick inte komma ut på morgonen, för vi vet hur hon rullar runt och skitar ner sig och det var vi inte sugna på idag.

Vi hade räknat ut att Patricias klass skulle starta vid 1-tiden så vi körde från stallet vid 12 tiden. Körde hem och hämtade Johan och Moa och sen till ridhuset.

Väl framme så visar det sig att ponnyklasserna fortfarande höll på !!! SUCK!

Det var bara att sitta ner och vänta på tur.

När det väl var Patricia och Malins tur så gick vi ut och plockade ut hästarna och fixade till dem. Sen gick Patricia och Malin in och för att gå banan till 90 klassen.  

 Patricia startade före Malin så när hon skulle in på framhoppningen, det var inga funktionärer så det var ju tur att både jag och Moa var med och höll koll, så var det 7 st inne på banan. Antagligen även de som skulle starta efter Patricia.

Ja ja hon fick i alla fall plats till slut och hoppade några språng som de flesta såg okej ut. Nåt språng var inte så bra gjort från Selines sida, hon är som sagt var rätt så nonchalant när hindrena är för låga.

In på banan för att hinna se den som hoppar innan och sen var det dags.

Min puls var rätt hög eftersom jag vet hur det kan gå eller rättare sagt hur det gick sist.

Jag sa till Patricia att gå in och rida med säkerhet och inte efter rosetter, och hon lyssnade på mig. Det var skönt!  

I första klassen som var 90 cm, fick de 4 fel på nästsista hindret. Seline kom i korsgalopp och rättade inte inte upp sig förens för sent.

Patricia skrittade runt med Seline ett tag, till det var dags att gå ny bana. Den här gången gick hon med Moa eftersom jag måste gå med Seline.

När bangången var klar så kom Patricia ut och började rida fram igen. Den här gången stod det en funktionär på framridningen och skickade in Patricia på framhoppningen rätt så snabbt. Det var ju bra, men när vi kom in på framhoppningen var där tydligen ingen funktionär.

Patricia hoppade något språng, behövde ju inte så mycket nu. Jag hörde att de kallade på en ryttare som jag fick för mig skulle starta innan Patricia, jag gick fram till startlistan för att se hur långt de kommit, då visade det sig att nästa ryttare var Patricia. Och när hon red in på banan så säger de att "Patricia du har fått startsignal" och varken hon eller jag hade hört den. Men hon red på första hindret, lite stressad tror jag eftersom det blev så stressat från framridningen och in på banan. Hon hann liksom bara ta max 3 språng och lite mer än så vill man ju gärna hoppa om man inte har hoppat nåt innan.

Nu hade ju Patricia lyckligtvis hoppat en klass bara 30 minuter innan så de var fortfarande varma i kläderna.

Grunden gick bra...  

Så de gick vidare till omhoppning. Andra hindret i omhoppningen missade Seline helt. Började med att komma även den här gången i korsgalopp och det såg ut som att hon inte hade sett hindret förens det precis stod framför henne...

Men det gick bra, fast pulsen hos mig ökade betydligt kan jag säga.

I 1 m klassen blev det 4 fel på andra hindret i omhoppning.

Vi gick ut och slängde in Seline i släpet. Både Seline och Patricia såg faktiskt riktigt nöjda ut.

När vi kom till läktaren så undrade Johan var vi gjort av Seline... Varför undrar vi ju förstås. Då säger han att Patricia ligger 3;a just då!!! Det kom in en ryttare som red dubbelnolla och sen en med 10 sekunder bättre i tiden. Så Patricia kom 5;a, och som vanligt precis utanför placering. Det är tydligen så det ska vara för henne.

Fast det kvittar, hon var inte där för att vinna priser utan för att häst och ryttare skulle vinna tillit till varandra igen och det känns som de gjorde det också.

Mycket bra dag!